Inför svåra möten

En text att stilla läsa då och då.

Jag ser arrogansen (skyddet-masken-slöjan)
du har lärt dig att skydda dig med
och lärt dig att dölja din rädsla med.
Den är ett rop på hjälp.

Jag ser ironin (skyddet-masken-slöjan)
du har lärt dig att skydda dig med
och lärt dig att dölja din rädsla med.
Den är ett rop på hjälp.

Jag ser de dubbla budskapet (masken-spelet)
du lärt dig att skydda dig med
och lärt dig att dölja din rädsla med.
De är rop på hjälp.

Jag ser hårdheten, tuffheten och kylan (masken-skyddet)
du i många situationer har lärt dig att skydda dig med
och lärt dig att dölja din rädsla med.
Allt är en vädjan om hjälp! En bön om Kärlek!

Jag ser pedanteriet, ordningen, tvånget, det maniska
du lärt dig att skydda dig med
för att överleva otaliga situationer av kaos
och som du sedan lärt dig att bemästra din rädsla med.
Det är en vädjan om hjälp.

Jag ser tystnaden, stumheten, apatin, förlamningen (allt detta "falska")
som du lärt dig att gå in i, förmodligen redan som liten, för att överleva otaliga svåra
och förnedrande situationer, och som du sedan lärt dig, som ett skydd, att dölja din rädsla med.
De är ett rop på hjälp!

Min lektion är att se det ropet.
Öva mig att inte förakta det, inte slå på det, inte attackera det och inte förlöjliga det
-varje gång jag ser och möter det utanför mig.
Det är lätt gjort eftersom jag inte acceptera det hos mig själv.
det är lätt gjort eftersom jag också har allt detta, eller delar av det,
inom mig och förtränger det inom mig själv.